tisdag 14 februari 2012

Hur gick seansen sen då?

Jag åkte hemifrån med låga förväntningar och nästan lite motsträvig till denna upplevelse.
Men samtidigt med en hög önskan om att få svar från pappa.
Väl där vågade jag mig inte ens ut på toa, utan satt som nålar konstant.
Mats, som han heter började. Vi var åtta stycken som satt och lyssnade.
Han och det tränande mediet Kicki turades om, efter att ha varit likblek i ansiktet efter allt dom berättat så vart det fika. Jag och mamma tog en nypa luft, en välbehövlig sådan.
väl där ute berättade Mats att han såg en häftig sak när han tittade på mig.Han såg en motorcykel, som avspeglade mig och hur jag är. Att jag gillar fart och fläkt. Jag fick inte fram ett ord.

Efter en välförtjänt paus, satte vi oss igen och det kvinnliga mediet fick kontakt med en kvinna som visade sig vara moster till kvinnan brevid min mamma. Under denna tid satt Mats och kollade på mig intensivt. Jag tittade bort och låtsades som ingenting. Jag hade ju ställt in mig på att jag skulle gå hem och vara den enda som dom inte kunde berätta något för.
När Kicki hade pratat klart så  vänder han sig till mig.
Han tittade på mig och sa, jag ser en man.
Redan där kände jag tårarna bränna bakom ögonlocken.
Jag ser en kraftig man. Där gick det utför.
Han berättade att den här mannen kändes ung för mig, fast han inte var det.
Och att när den här mannen gick över som dom säger så gick det fort. Han beskrev känslan han fick som om att det var som om nåt rycktes bort och att fram till idag har det varit mycket oförståelse, mycket varför och undran.
Han såg också att strax efter att han gick över så hände det en stor sak, och att den här mannen hade ett finger med i spelet.
Mitt uppe i allt frågade han om jag ska flytta eller om jag håller på och flytta.
Och även att han såg ett rött hus med vita knutar, detta skulle vara "det slutgiltiga". Runt omkring mig finns det massa djur, även vatten och som inte är jämn, utan mer kullar osv.
Han berättade att den här mannen berättade minnen för honom. Han såg en liten flicka med haklapp.
Han frågade om jag sköter om någon. Och att när jag är där så är jag en person, och när jag går därifrån är jag en person. Men att det är på ett positivt plan, och att jag är engagerad när jag är där.
Han frågade även om farmor, och en kakburk.

För att ge liten info om vad han såg så har jag detta att säga.
Den kraftiga mannen som han såg är min pappa, och efter att han rycktes ifrån mig har jag många gånger undrat varför och inte förstått. Och det Mats sa att för mig var mannen ung, men inte egentligen. Det är för att för mig kommer pappa alltid vara 38, den åldern han var i när han gick bort.
Strax efter att han gick bort flyttade jag till fosterfamilj, och troligen hade han ett finger med i spelet då.
Flytten då? Jag är mitt uppe i en flytt och det har varit många frågetecken om den. Ända fram till idag, trots att lägenheten är uppsagd.
Alla djur han såg är alla dom jag har runt mig, våra katter, Tyson, korna och hästarna.
Flickan med haklappen då? Det är jag. Det är jag som liten, på ett foto som finns inom min familj har jag en haklapp när jag sitter på en stol.
Vem sköter jag då? Jo min farmor. Och det stämmer, där är jag en person och hemma är jag en, men när jag är där är jag 100 % engagerad.

Det finns hur mycket som helst att berätta om denna upplevelse, detta var bara en del av allt han sa. Detta var värt pengarna och jag fick svar på den enda fråga jag haft genom åren.
Hade pappa ont innan han gick bort? Nej det hade han inte

Med detta i sinnet ska jag nu vila.

måndag 13 februari 2012